Hej jag heter Emma, en gång uppdaterade jag min blogg med peppa inlägg och sånt. Det är söndag, imorgon är det valborg igen. Sjukt. Förra valborg var man förhärlig och glad. Känns ju som igår. Helgen går fort. En bra fylla kan vara jävligt bra tillfälligt bot, men sen inser man att allt är åt helvete igen.

Tack så jävla mycket för visad hänsyn.

1. Sätt din musik på shuffle.
2. Klicka på "nästa-knappen" efter varje fråga.
3. Använd sångtitlen som kommer upp som svar på frågan.

1. Hur mår du idag?
Yellow.

2. Kommer du komma långt i livet?
With or without you.

3. Hur ser dina vänner dig?
Here today, gone tomorrow.

4. Kommer du gifta dig?
Feelings getting stronger in the dark.

5. Vad är ditt livs themesong?
Why wont you talk about it.

6. Vad är ditt livs historia?
Oh boy.

7. Hur är skolan för dig?
Positive tension. (?)

8. Hur kan du komma framåt i livet?
Tell no one about tonight.

9. Hur kommer imorgon vara?
Love will tear us apart.

10. Vad är det bästa med dina vänner?
Carry me home.

11. Vad finns i lager för nästa vecka?
The sky is broken.

12. Vilken sång beskriver dig bäst?
A modern day symphony.

13. Hur är det med ditt liv?
Somebody’s outside.

14. Vilken låt ska spelas på din begravning?
Carneval. (Tack för den.)

15. Hur ser världen på dig?
It would have been good.

16. Hur kan jag göra mig själv glad?
The drug of my choice.

17. Vad tycker dina vänner om dig?
Rusningstrafik.

18. Vilken låt beskriver den du är attraherad av?
Minus celsius.

17. Vad skulle du vilja säga till nästa generation?
Crash into me.

18. Har du en djup och mörk hemlighet?
Sticky situation.

19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig?
You’re too good to me baby.

20. Kommer du att ha ett lyckligt liv?
Homesick.

21. Kommer jag någonsin ha barn?
Tio. (Ok?)

22. Vad är några tips till mig?
I was just thinking.

23. Hur kommer jag bli igenkänd?
Hail hail spit n’ drool.

24. Vad är min danssång?
Lejonhjärta. (Dj Skitenkeps i Frankrike, eller?)

Några talade komiskt nog för sig själv.

Det finns inte. Jag får inte ens ner det i ord. Hur kan man behandla en annan människa på det här sättet? Allt som sagts, allt som gjorts. All jävla hänsyn jag har tagit. Allt. De senaste månaderna. Jag har sagt allting, precis allting. Har aldrig förr känt mig mer sårad, utnyttjad och trampad på. In a state of constant hide, make my day. Sanningen kommer alltid fram. Eller nej, uppenbarligen säger man så jävla mycket som senare visar sig vara bullshit. Det är förfan inte sant hur en enda människa kan sänka hela ens självförtroende till botten, det är helt ofattbart. Vad har jag nånsin gjort för att förtjäna att bli behandlad som skit? Jag kommer aldrig mer kunna lita på någon.

"You jump on my bones now
So I can not walk
You hit my head with stones now
So I can’t talk
You even rip my heart out
So everyone can see
The awful mess, the loneliness
That’s inside of me."

Fy fan. Det finns inte ord. Det finns förfan inte ord.

Komiskt hur jävla mycket jag känner igen mig när jag tittar på detta tv-program. Och inte fan är det mitt fel. Story of my life de senaste tre månaderna.

"Så nu idag borde jag vara riktigt lycklig
men känner mig nog mera som en vingklippt pingvin
samvetet säger en sak, lust något annat,
det lär väl även dom vara överens om.
Se mitt stora problem är att mina problem,
är så pass små att dom knappt räknas som problem
Men dom gör lika ont för det."

Wake up! I love my sistah!

Bah, Jah Gringo, kan knappast bli mer sommar 06, och jag saknar den jävligt mycket. Allt var liksom så jävla bra. Fan vad vissa tider kan suga totalt. Vill bara ha sommar igen nu, ge mig nått som är mer värt än den här skiten. Sommar 07 kommer bli den bästa ever. Sista sommarlovet, kan inte bli misslyckat. Jag längtar så förbannat mycket. Hultsfred, Spanien, Arvika & Grekland. Tänker fan stå ut den här sista tiden, sedan kan man börja leva igen. 

Sometimes life’s ok.

Ignorerar all skit för en gångs skull. Ok, min dag då. Första skoldagen efter lovet sög. Förutom vädret var det inte mycket som var upplyftande. Vi började snacka om Upplysningen på svenskan och såg nån skitfilm. Alla skrek att nån skulle gå fram och höja volymen, så jag offrade mig, men jag råkade fucka hela filmen och byta kanal. Sen visste ingen hur man bytte tillbaka igen. Bra jobbat där. Engelskan var tråk och vi skrev bara på våra jävla creative piece om Shakespeare’s teater. Say no more, liksom. På mentorstiden skulle alla samtvår och samtreor lyssna på ett pissigt föredrag om Kina i aulan med nån udda gubbe med Harry Potter-glasögon gånger x, som Madde uttryckte det. IV:et orkar jag inte ens kommentera. Ta mig bort förfan.
     Kom hem och var dålig. Fortsatte skriva på uppsatshelvetet, gick skit. Tog mig i kragen istället och gjorde något jag har velat göra jävligt länge. Skit, typ. Sen gick jag ut på en promenad för att tänka över saker och ting. Kom inte fram till ett skit. Gick hem, tog en dusch, skrev klart uppsatsen, pratade som vanligt med en gammal och jävligt kär vän på msn. Även fast han inte fattar ett piss, så fattar han ändå exakt hur jag känner. Woho 360. Klockan är tio över tolv och jag borde sova.
     Imorgon ska jag jobba, och sedan personalmöte på onsdag. Snart får jag mina egna pass, ska bli skönt. Måste till fucking Sollentuna på onsdag också eftersom en del av fucking helvetestandställningen gick av igår när jag åt så jävla mycket choklad med Gabbi och Carro. Kanske ett tecken, fatkid. Det suger ju, eftersom jag ändå måste åka dit nästa torsdag då min riktiga tid är. Finns liksom inte ord för allt lidande en fuckad käke och snea har medfört alla de här åren. Jag vet att det värsta är över, och idag har det gått exakt 3 månader sedan den värsta dagen i mitt liv. Snart, snart är det över. Fyfan för när jag får ta ut skiten. Kommer grina av lycka och le resten av mitt liv. Synd att man inte gjorde det jämt. 
     För övrigt, jag menar i alla fall, jag har menat vartenda jävla ord som jag någonsin har yttrat. Och det är jävligt sant…

God natt.

Don’t you shiver?
Don’t you shiver?

______

Ny morgon, nya möjligheter. Elleeer?

Har suttit i en halvtimme och försökt börja på uppsatsen. Har lyckats skriva rubrik. Jag är tom. Så jävla likgiltig. Det är lätt att vara smart med facit i hand. Det finns uppenbarligen olika definitioner på ett jävligt simpelt fucking ord. Eller!? Hade jag vetat, hade jag aldrig behövt må så jävla åt helvete. Dags att inse. Jag är så jävla dum i huvudet.

"The good old days
The honest man
The restless heart
The promised land
A subtle kiss that no one sees
A broken wrist and a big trapeze
Oh well, I don’t mind if you don’t mind
‘cause I don’t shine if you don’t shine
Before you go can you read my mind?
It’s funny how you just break down waiting on some sign."

Fyfan, som att jag inte fattar att det där endast är menat emot mig? Jävligt moget, verkligen. Jag orkar inte mer. En vacker dag hoppas jag verkligen att omvärlden får veta den sanna historien. Allt annat vore inte rättvist. Mot mig, och mot vissa andra. Det sista jag behöver nu är ännu ett jävla mentalt sammanbrott.

Som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv.

Tack, det känns så jävla mycket bättre. Jag vet hur jävla bra det kan vara. Jag vet vad jag borde tycka, men det är inte vad jag tycker. Kalla mig gärna idiot. Låt tiden gå, jag är samma nu som då.

Jag blir som jag blir när jag verkligen blir det. Allt kan verkligen brista, och då brister det på riktigt. Allt på en och samma gång. Att bara få slänga ur sig en jävla massa skit som man har hållit inom sig, som man har försökt att blunda för. Att skita i vilket. Accepterar inte skit. Och det känns alltid så jävla mycket bättre efteråt. Jag vet ju så väl egentligen, men det går inte att förneka det som finns. Som alltid har funnits där. Lögner är det värsta som finns. Ingen är osynlig. Det är inget man kan bygga sitt liv på. 

No one is untouchable.